söndag 19 juni 2011

Tribadernas återförening!!!

I augusti är det nypremiär för "Tribadernas Natt", P O Enquists drama om den intensiva könskamp som pågår mellan August Strindberg och Siri von Essen under en kväll på Dagmarteatern iKöpenhamn där repetitionen av "Den starkare" är i sitt slutskede.


Denna kommer sättas upp på Alsters Herrgård, återigen i Värmlandsteaterns regi och då som sist ska jag vara med och dra mitt strå till stacken.

Det ska bli väldigt roligt på många sätt för det är en bra pjäs och ett härligt gäng som jobbade ihop och publiken var fantastisk MEN jag kan inte låta bli att tycka att det hade varit skönt om det varit avklarat lagom till midsommar. Som sommaruppsättningarna brukar vara. Nu inkräktar repen på min semester och inte minst, min gemensamma semester med Mr Garvin!!! Och dessutom inkräktar föreställningarna på jobbevenemang som jag helst inte ska missa men nu inte har något val. Påminn mig om detta nästa gång det dyker upp roliga teaterprojekt för jag lovar att jag glömt det samtidigt som vi börjar repa. Jag vet.

/Blaise

onsdag 18 maj 2011

Goaste maten!

I går fyllde Annsan år, detta firades högtidligt med att jag bjöd hem henne på födelsedagsmiddag med en av hennes absoluta favoriträtter, sill och färskpotatis. Där har vi en sak gemensamt jag och Annsan, vi älskar sill! Men det ska vara rätt sill, ingen mesig inlagd sill eller senapssill eller någon annan krämig variant! Visst det kan funka i vissa sammanhang som på ett julbord eller smörgåsbord men till färskpotatis är det enbart en sill som räknas, matjesill. Matjesill uttalas som det stavas, med j och inte med sche-ljud. Det är relevant.

Vi konstaterade häromdagen, då jag var hemma hos Annsan på just sill och färskpotatis, att vi skulle kunna gå runt på två rätter. Som komplement till sillen, och kanske en lämpligare frukostanrättning, kvalar fil med nötter, frön, bär och frukt in. Vi är väldigt enkla att ha att göra med, kräver inte mycket. I matväg.

Gissa matlådan...

/Blaise

Published with Blogger-droid v1.6.7

söndag 15 maj 2011

En lyxlirare som försökte sätta guldkant på tillvaron...

På Hemköp i fredags såg Annsan och jag en snubbe som hade planerat ett spännande fredagsmys... Han lastade upp sina varor på bandet, en Eldorado falukorv (med en förmodad låg kötthalt men med hög vattenhalt som kompensation) samt ett paket Eldorado hot dogs. Här skulle det grillas! Då ber kassörskan mannen i fråga att ta fram det han har under tröjan, en tröja som helt klart har en säregen form fram på magen. Det mannen då plockar fram är i det här fallet en mycket udda vara i sammanhanget. Han går omkring med en krabba under tröjan! En vakuumförpackad.

Kassörskan vill att han lämnar tillbaka skaldjuret men mannen säger att han köpte den förut. Då vill kvinnan i kassan se kvittot varpå han börjar gräva i sina fickor.

Här har jag och Ann packat våra kassa och lämnar affären så vi vet inte vad som hände sen. Om man ska dra alla fördomar så såg mannen ut att ha alkohol som sin största källa till näring och vidare var det nog inte troligt att han skulle hitta något kvitto i sina fickor. I alla fall inte på krabba.

Det var så synd om honom stackaren, han borde ha fått behålla den, inte ur ett moraliskt perspektiv utan av medlidande. Klart snubben ska ha krabba! Det var en så udda kombination bara, hade inte potatissallad eller korvbröd stärkt upp det hela bättre? Fast skaldjur ger ju lite mer guldkant på tillvaron, oavsett tillbehören...

/Blaise
Published with Blogger-droid v1.6.7

torsdag 17 mars 2011

Ingen återvändo...

Då så, nu är det igång, min köksrenovering...
Bröderna Berg var här med kofot, mutterdragare, skruvdragare och annat välbehövligt som kunde komplettera min hammare och två skruvmejslar... Inte att förakta min verktygssamling, den har varit fullt tillräcklig i många år...

En timme senare såg det ut som ett lyxkök på landsorten i Ukraina. Svår ångest. Inte ens mitt nya kylskåp piffade upp det hela!

Något som dock piggade upp en smula var den bård som så lägligt dolts av det stora åbäket till städskåp. Man undrar ju hur resonemanget gick när man beslutade sig för den...






Lite vin, lite stearinljus, lite färsk frukt.... Saker som gör vardagen lite mer cosy uppsmällt i stilleben runt hela rummet! Varje dag kommer få lite av ett festskimmer över sig! Och så toppa det med en bibel, det kan väl aldrig bli fel? Då så, klart! Där har vi det, den får det bli! På en mintgrön bakgrund! Det här kommer bli så otroligt läckert!

Som sagt, man undrar ju... Undrar hur många lager vitt som krävs för att täcka skiten..?
/Blaise

tisdag 1 mars 2011

ÄNTLIGEN!!!

Jag har beställt kök!!! Äntligen, äntligen, äntligen! Det satt allt tydligen väldigt långt inne...

Nu ska jag baka lite bröd, städa undan efter orkanen som svept fram här och köra ett 30 minuterspass med mag- och ryggövningar, lite lagom då jag redan varit på gymmet i kväll.

Fasen, jag är ju fantastisk!

/Blaise

måndag 28 februari 2011

På resande fot...

Det har blivit lite resande för mig den senaste tiden, detta för att jag och Mr Garvin ska kunna ses så ofta som möjligt! Jag är alltid lite nervig när jag är ute och far för jag kan aldrig vila i lugnet av att passet faktiskt är med, att jag hinner i tid till alla incheckningar, avgångar och avslutningar och att jag är på rätt ställe... Givetvis brukar jag ha koll men ändå stressar jag upp mig och inte blir det bättre av att alla kollektiva färdmedel är totalt opålitliga!!!
Vi träffades i Paris vid 1a advent, tänkte byta London och Karlstad mot något annat, nytt för oss båda. Lite romance! Det höll på att gå helt åt helvete. Förts ställdes Mr Garvins tåg mellan London och Paris in, jag fick beskedet när jag var hos Robbie och Elin i S-holm där jag skulle slagga då flyget skulle gå tidigt på morgonen. Jag som är van Ryanairresenär hade här slagit på stort och skulle flyga SAS minsann och dessutom checkade in en väska utöver handbagaget! Jorå... Fick snart sms att mitt plan var inställt men jag var redan ombokad till ett flyg några timmar senare. Mr Garvin i sin tur fick plats på ett tåg som gick tidigare än tänkt. Från att vi beräknades vara där samtidigt skulle han nu få vara där en halv dag själv. Han skulle nog överleva.

Jag var ute i god tid, kom till centralen för att ta expressen ut till Arlanda men då är det flera avgångar inställda pga ngt tekniskt jäkla fel vilket tydligen inte gällde alla avgångar... Jag var nu inte längre ute i god tid utan skulle hinna till flygplatsen precis i tid för att få stressa mig in genom securityn. Och det gjorde jag enbart för att mötas av att flyget försenats. Och det försenades ytterligare. Tre timmar senare fick vi reda på att flyget blivit inställt. Det var 2 mm snö i Paris. Det var därför.

Jag fick springa till en ombokningsdisk på andra sidan flygplatsen, hamnade först i kö av denna hjord av människor som armbågar sig dit och lyckades boka in mig på ett flyg till Oslo och därifrån ett annat flyg till Paris. En näst intill dödsdömd bokning då jag bara hade 20 min på mig från det att planet landade i Oslo till att nästa skulle lyfta... Jag hade inget att förlora, det gick inget mer flyg från Sverige till Paris så detta var enda chansen, skulle jag inte hinna fick jag flyga nästa dag ändå.

På något mirakulöst sätt hann jag med flyget, jag vet inte hur det gick till för innan det hade lyft hade flyget blivit både inställt och ombokat. Som om det inte var nog blev planet 20 min försenat OCH jag gick fel och hamnade utanför securityn och var tvungen att passera den igen... Otroligt nog hamnade jag i alla fall på flyget stressad och svettig med blåsljud i luftrören men väldigt lycklig att jag skulle få träffa Mr Garvin i Paris. Om än 12 h senare än beräknat. Underbart! Vad gjorde det att hotellet vi bokat på nätet låg i Paris Red light district och att min väska inte dök upp förrän dagen innan hemfärd...

Därefter har vi träffats i Oslo i samband med en polares 30 årsfest och på besök hos kompisar i Stockholm och ett antal gånger då Mr Garvin varit hos mig men nu var det min tur att åka till honom och det var väl givet att den där jäkla kollektivtrafiken skulle sacka! Först planet, sedan flygtaxin (kunde inte chansa utan tog en vanlig 200% dyrare taxi) , sedan tåghelvetet (så jag inte hade behövt ta taxin!) Av någon anledning har jag bokat en idiotresa mellan Västerås och Karlstad och jag ska verkligen påminna mig själv om att aldrig ta denna en gång till. Två gånger är enough! Tåg till Örebro, därifrån stadstrafikbuss till Karlskoga och sedan länstrafiken till Karlstad. Ni inser ju...

Tåget 20 min försenat, precis så länge jag hade på mig innan bussen skulle gå. Tack sj! Finns inget värre än att missa saker precis på håret för sent!

Ibland har man bara allting på sin sida antar jag och när det gällt mina resor så verkar någon gilla mig men kan inte låta bli att retas. Jag är tacksam men skulle uppskatta om jag inte behövde bli uppstressad och irriterad utan att allt bara funkade som det ska! Som jag betalat för! Reta någon annan för tusan!

Hann med båda bussarna och är nu i Kristinehamn. Saknar både Mr G och London men även min egen säng, den är fantastisk!

/Blaise
Published with Blogger-droid v1.6.7

onsdag 26 januari 2011

Plötsligt händer det!

Vet att det är många som blir helt ur fas om balansen mellan kost, träning och sömn rubbas men jag skulle verkligen vilja veta på vilken nivå andras obalans ligger för min verkar aningens överdimensionerad. Alltså, hur mycket "ur fas" är rimligt?

Är just nu inne i en period då jobbet tar mycket mer tid än vad jag skulle önska, enda fördelen med beordrad övertid är att jag inte behöver få dåligt samvete för att jag i vår kommer ta ut massor av lediga kompdagar för att;
  • Hälsa på Mr Garvin i London
  • Åka till fjällen med föräldrar, bröder, sambos och brorsbarn
  • Dra på en weekend till Barcelona tillsammans med tjejerna på en Kicka 35 i skrevet-resa!
Hursomhelst, jag hinner inte med allt jag vill göra och det slutar med att det inte blir speciellt mycket gjort av någonting. Ringde Annsan på väg hem från jobbet i går och beklagade mig, för att jag inte hinner träna när jag vill, laga ordentlig mat, sova tillräckligt eller över huvud taget göra någonting av värde.Stökigt blir det också av någon underlig anledning. Jag blir en kombination av obstinat tonåring, Karlstadpensonär (får förklara vid något annat tillfälle, frustrationenen har lagt sig efter mitt senaste möte med fenomenet) samt mig själv då jag har en fålig dag, och det var denna mix jag hade i mig under samtalet och det är en tråkig del i det hela, jag blir sådan när jag är ur fas. Jg blir som en annan person och det är inte ett sällskap jag gillar... Vi kan kalla henne Siv, lika korthuggen som namnet.

Annsan diagnostiserade mig absolut inte men vissa drag gör att jag kanske borde schemalägga min vardag lite bättre, lära mig pioritera då det gäller mig... Hon påpekade dock att jag inte behövde ett schema med bilder fastsatta med kardborre utan det räckte med en gammal hederlig kalender. Tack Annsan.

För att slippa att få en god man på halsen skyndade jag mig att ta tag i detta och har nu valt ut 3-4 pass i veckan som jag vill gå på, sedan ska jag helt enkelt se till att faktiskt gå dit, något som är nog så svårt och det kan jag tyvärr inte klandra jobbet för även om det hade känts helt ok. I dag gick jag dit. Körde maskiner på gymmet och gick sen å handlade bra mat. Och detta trots att jag hade hunnit mellanlanda hemma efter jobbet, det är snudd på otroligt!

Som om inte detta var nog lämnade jag in min vinst-triss på affären i dag, tog två nya lotter som jag skrapade när jag kom hem. 50 kronor vann jag på första redan! Då är det ju nästan värdelöst att skrapa den andra men jag gjorde det ändå och tadaaa 25 spänn x 2! I morgon på lunchen får jag gå till ICAn vid jobbet igen för att hämta ut nya, vågar inte byta affär nu...

/Blaise - Som ger Siv fingret för den här gången.

måndag 10 januari 2011

Det var nära...

Fruktansvärt när jag frusen satt i bilen och försökte värma benen med händerna och märkte att det i ena knävecket verkade ha poppat upp de mest horribla åderbråck man kan känna genom ett par stretchjeans! Insåg ganska snabbt, efter ett ögonblicks panik, att det bara var ett par string som hamnat på avvägar... Lika snabbt som jag pustade ut, lika snabbt kom insikten att jag faktiskt gått omkring så, offentligt! En sån jäkla tur att jag bara gått omkring så på eftermiddagen då det var mörkt ute, i samband med ett kortare sjukhusbesök hos en anhörig, i stället för i dagsljus bland arbetskollegorna på jobbet... 

Tänk om det hade varit åderbråck...

/Blaise